Epos till Mats "Hagge" Haglund

Hagge är skadad i foten och tvingas till operation inom kort.

Så här på karriärens höst i ÅFF, vill jag hylla honom med ett litet epos signerat Gustaf Fröding.

Kämpa dig igenom rehab och kom snart tillbaka!

Så tung ligger sorgen

på templet och borgen (Kopparvallen?)

och dämpat och tungt rullar åskans dån,

och stormen går fram över landen att buda

att lejonet av Juda (Hagge?)

blev korsfäst av Juda (ÅFF?) utan smälek och hån.

Och genom stormen ropa gälla röster (Kopparslagarna?)

likt gråterskor med himmelshöga skri,

det ropar vilt i väster och öster:

Det är förbi! Det är förbi!

Det är fullbordat, såsom det står skrivet,

nu vilar mörkret åter över livet,

åt Gog och Magog blev det åter givet (Cocozza och LFF?)

och världen sjönk på nytt i slaveri!

Så tung ligger sorgen

på templet och borgen,

i rymden är sorg över människones son,

Och molnen så tunga i himmelen sväva

och mänskorna bäva

och dämpat och tungt rullar åskans dån.

(Gustaf Fröding, 1894)

(Epitetet "Lejonet av Juda" anses, i detta inlägg, endast symbolisera styrka. Andra eventuella tolkningar och jämförelser är frivilliga)