Genrepet inför AS var ett litet litet framsteg spelmässigt jämfört med övrig försäsong för ÅFF.
Det har varit ovanligt mycket skador i truppen denna vinter och vår och med tre-fyra "nya" spelare har spelet inte klickat (klickat borde betyda att det inte funkar (tänk pistol) men på svenska menar man när nåt klickar att det funkar..jaja) fullt ut.
Som det känns är ÅFF inte bättre än förra året.. HUR kan detta så vara med de lovande nyförvärv som gjorts?? Ja det handlar väl som alltid oftast om självförtroende och känsla av förtroende. Min lilla analys är att de nyförvärven som gjorts har haft "pressen" att gå in i startelvan och har på träningsmatcherna känt behovet av att visa vad man går för innan man underlåtit sig att följa ÅFF:s taktik och mål hur Swärdh o Co vill genomföra sekvenser i spelet som lag. Det kommer nog ordna sig när det blir skarpt läge men kommer nog ta ett litet tag.
Känslan inför matchen mot Elfsborg nästa måndag borde i alla fall vara en helt annan. Nu känns det som det kan gå hur som helst med betoning på hur som helst men att seger är att hoppas för mycket..
Men dock. Matchen mot DIF var ett litet framsteg. Kanske för att Mommo börjar hitta tillbaka till formen förra sommaren? Och Christenssen gör framsteg hela tiden. Och Sköld gör mål. Och Danne är tillbaka som bäst i backlinjen. Det ordnar sig nog ändå!!
Bäst: Mommo
Sämst: Målsumparna Santos o Owe.
För övrigt; Såg Oskar Möller på stan. Man skäms lite som ÅFFare när Owe och Rajalakso prioriterades före Möller..
Go BRUKET!
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment