Mycket tyder på att ÅFF ikväll under en presskonferens kommer meddela att det heliga gräset som för exakt tio år sedan lades om och fick ny dränering återigen kommer att våldtas till förmån för en konstlad gräsmatta. Som den gräsfetishist jag är, har jag länge varit emot konstlat gräs men har insett att "härmed är jag nöd o tvungen" att förlika mig med tanken att se Kopparvallens heligaste organ skövlas.
Som U-spelare i ÅFF hade jag några få gånger förmånen att få beträda gräset för matchspel och för enstaka träningar. När jag tänker tillbaka var det dessa matcher som var höjdpunkten i karrriären jämfört med några cuper och en bortamatch i Västervik och en i Örebro. Och några till, samt de flesta träningar samt matcherna mot Kenty och Östria...
Innan omläggningen 1999 var Kopparvallen så frodig och tät att man kunnat tro att det pågick en kamp mellan varje grässtrå att få vara fetast o grönast inom de kritvita linjerna. Som grabb var det lite magiskt att gå omkring på samma gräs som Patrick Kihlman, Leif Elwing och Leif Petersson, som var mina idoler, just kämpat sig svettiga på söndagen innan. Men det var då. Nu är nu och konstgräs är ett måste för ÅFF, fotbollsgymnasiet och kommunen.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment